I söndags läste jag min Vardagspsalm i gudstjänsten. Psalmen är ett försök att tacka Gud på ett vardagsnära sätt. Den är en omskrivning av Ps 136 i Psaltaren. Idén har jag fått av en kreativ EFS medarbetare i Västerbotten. Det är några medlemmar som har bett mig att publicera den.

Min vardagspsalm 

Väckarklockan ringer alldeles för tidigt. Jag vill ligga kvar i sängen men jag måste fara till jobbet. Tack gode Gud för att jag har ett jobb!

– Evigt varar hans nåd.

Det är kyligt ute men jag har bilen i varmgarage och det finns gott om espresso i kaffeburken.

– Evigt varar hans nåd.

Allt är precis som vanligt på kontoret förutom kopieringsapparaten som strejkar just i dag då vi skall trycka månadsbladet.

– Evigt varar hans nåd.

Jag får ett viktigt telefonsamtal. Jag är tvungen att fara i väg på ett känsligt hembesök. Jag gruvar mig lite.

– Evigt varar hans nåd.

Jag lider med mannen som förlorat sin fru men jag är glad att hon var troende. Nu är hon hemma hos Gud.

– Evigt varar hans nåd.

Jag kommer hem och är vrålhungrig men frysen är full av mat och jag har ju mikron!

– Evigt varar hans nåd.

Snart kommer min lilla blomma hem. Vad det är underbart att vara gift med henne!

– Evigt varar hans nåd.

Jag far på en träff och får höra en tråkig nyhet. Gode Gud ta hand om den som blivit sjuk .

– Evigt varar hans nåd.

Jag kommer hem efter 9. I morgon skall jag vara ledig. Jag måste ringa ett viktigt samtal men fastnar framför TV:n och byter kanal hela tiden.

– Evigt varar hans nåd.

Jag kommer i säng alldeles för sent och min kära fru susar gott. Jag har svårt att somna. Dagens händelser passerar i repris. Tack gode Gud för min fru och mina pojkar och alla människor jag mött i dag.

– Evigt varar hans nåd.

Arnaldo, en som behöver Guds nåd i allt!